Gunnar Mårtenson: Gamla gårdar i Borgå

Som sista bok med Borgå som tema har den svenska bokcirkeln läst boken Gamla gårdar i Borgå av Gunnar Mårtenson. Temat i hösten bokcirkel har varit Borgå i jubileumsårets anda, Borgå 675 år.

För ovanlighetens skull så har vi läst en faktabok. Boken har kommit ut i två upplagor, varav originalet är från 1946. Texten är skriven av Gunnar Mårtenson och innehåller vackra illustrationer av gårdarna gjorda av Frans Nyberg.

Som titeln anger så handlar boken om utvalda gårdar i Borgå centrum och Gamla stan med betoning på deras historia och invånare genom tiderna. Bland de mera kända gårdarna, även för personer utanför Borgå, kan nämnas Runebergs hem, Diktarhemmet och Slottet.

I varje kapitel får vi följa med gårdens historia, när den byggts, av vem eller för vem. Sedan följer oftast en uppräkning av personens levnadstid, familjeförhållanden och meriter. Ifall gården har gamla anor blir det ganska långa uppräckningar för flera personer och familjer.

Det är intressant att följa med enstaka personers och familjers öde. Eftersom vi här talar om gårdar, så är personerna vi möter oftast av högre klass och har rikare bakgrund. Vi möter många av de stora namnen i Borgå genom många år. Vi träffar olika godsägare och fabriksägare som har satt sin prägel på Borgå och dess utveckling. Många av dessa har vid sidan av sitt eget yrke varit en del av stadens styrande, suttit i styrelser och jobbat för social förbättring för invånarna.

Dock inte alla, vi möter även en del personer som fungerat som lärare i Borgå gymnasium och Borgå lyceum och hantverkare. De lägre klasserna nämns snarast i förbigående. I kapitlet om Gården Runebergsgatan 30 (s. 50) där en buldansfabrik verkade under 1800-talets början. Om tiden efter fabrikens nedläggning kommenterar Mårtenson gårdens invånare på följande sätt (sid.51):

“Det är ganska uppenbart att gården sedan buldansfabrikationen hade nerlagts blev en hemvist för en mängd simpelt folk, om vilka man just ingenting annat vet än att männen söp och slogs, medan kvinnorna då och då födde oäkta barn till världen.”

Tidstypiskt så är det männens historia som dominerar berättelserna. Kvinnor och deras livsöden förekommer nog, men ofta i relation till fäder, bröder eller äkta makar. Om Nathalia Linsén står det på s. 99 “Och när maken på sina sång- och violinlektioner inte lyckades förtjäna tillräckligt för familjens uppehälle, trädde fru Natalia raskt i redet ty hon var ett praktiskt inriktat fruntimmer. Hon hade redan som ogift skaffat sig en symaskin, den första i Borgå, och på 1890-talet etablerade hon sig som fotograf. Tallösa är de borgådamer och –herrar som fått sina drag förevigade av henne. “

Vi i bokcirkeln konstaterade att boken kan läsas på flera olika sätt, som t.ex. en faktabok, som en “skvallerhistoria” eller som en uppslagsbok. Alla alternativ stämmer, det är en mångsidig text. Författaren nämner i förordet att bokens material är hämtat från bl.a. både officiella handlingar och texter samt privat brev. I boken förekommer det ofta hänvisningar till brev från Alexandra Edelfelt, Ulla Möllersvärd samt hennes bror Carl Magnus Möllersvärd. De verkar ha följt noga med vad som hände runt omkring dem i det sociala livet.

Bokcirkeln rekommenderar Gamla gårdar i Borgå. Det lönar sig dock kanske inte att sträckläsa hela boken på gång. Det är mycket information och årtal i texten, men den är trevligt skriven.

-Tove

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s